En resa till kalfjället 2021, PARADISET för mig! Dag 1

Livet rusar på, precis som det ska. Att ta sig tid att göra det som ligger dig varmast om hjärtat är viktigt, att göra det med en av dina bästa vänner fyller hela upplevelsen med guldkant. Jag fick njuta av en knapp vecka magiskt äventyr med vandring, båtfärder, flugfiske och mygginvasion, tillsammans med min vän Tobias, då vi reste till Råstojaure, långt norr om polcirkeln, bortom mobiltelefonens täckning.

Resa ut i evigheten.

Efter några snabba byten mellan taxi, flyg, busstransfer och sist med helikopter, gled vi så i ett vispande ljud ner över Råstojaure Vildmarkscamp, det var den 7 Juli 2021, och måste ha varit i MYGGANS ÅR 😀. Synen över Campen och och den mytomspunna fiskesjön Råstojaure var bedårande och drömmarna satt åter fart om oförglömliga äventyr.

Råstojaure fiskecamp från ovan

The Outdoor Four ute på äventyr

När rotorn tystnat och dörren på helikoptern hade öppnats möttes vi av stugvärden Marianne och hennes lärling som precis parkerat fyrhjulingen som skulle ta oss och vår packning de 70 meterna till vår spartanska stuga, 70 meter. Lite skämmigt att inte ens bära packningen 100 meter, men trots allt var detta inget vandringsäventyr och vandra skulle vi tids nog få göra ändå.

Service utöver det vanliga

Vi fick stuga nr 11, ja så hette vår stuga, tänk, mitt lyckotal är 11, detta kunde inte gå fel.

Vi konstaterade snabbt att det inte var så mycket mygg när vi landade. Den senaste tidens nyhetsrapportering hade berättat om enorma myggmängder. Nu blåste det en del när vi landat och myggen höll sig borta. Vi packade upp våra fiske utrustning och hängde upp vadarbyxor på utsidan av stugan. Den sidan som vi skulle hänga utrustningen var på läsidan av huset och med ens fick vi uppleva vad som skulle komma om vinden mojnade. Pe ett par sekunder i lä var ansiktet fyllt av knott och myggen sög furstligt ur våra ådror.

Stugor med plats för utrustning både innomhus och utomhus

Efter en kort middagslur i sköna sängar var det dags för första fiskepasset. Vi satte os kring bordet i stugan och planerade vart vi skulle fiska, samtidigt som vi pillade med vår utrustning. Vi bestämde oss för att hyra en båt, puttra bort till en hängbro vid Råsujaresjöns utlopp.

Båt Nr 17 blev vår farkost hela veckan. Efter ett par missöden med en felaktig soppaslang och rodd fick vi slutligen en slang som fungerar och vi satte av mot utloppet i östra delen av sjön. På fiskeresa finns alltid en osäker het i hur fångst och huggvilligt det kommer att vara. Att åka på en resa och inte få fisk skulle kännas som ett totalt fiasko. Vanligtvis fiskar vi med fluga men har också med oss haspelrulle och spö för att kunna kasta om det blåser och är allmänt skitväder. Jag kaster iväg min Lill Zigge, ett drag för ädelfisk och det tar ca 1-2 sekunder så hugger första fisken, en stor harr visar det sig efter en snabb hemtagning och håvning. Vi skrattade gått åt den oro vi känt för att eventuellt inte få fisk. Denna vecka skulle visa sig att fisk var det ingen fara med att få. Vi fick smygköra fram över sanddynor, ibland kliva ur båten och dra båten över de grunda partierna. Efter en del bök och stök kunde vi lägga till strax ovan hängbron i utloppet som med kraft sköt ner för forsen, Platsen andades MAGI!

Båt nummer 17, hon var vår hela veckan.

Lyckliga över att vara påväg

Hängbron

Med raska steg satte vi av mot hängbron, vi ville läsa av området innan vi stannade för att börja fiska. Det var kraftigt ljungbuskage längst kanterna av forsen, den var bitvis svårtillgänglig och när vi kom djupare ner i svackan mot forsen hamnade vi i lä... och då kom KNOTTEN. De fulkomligt svärmade av knott som ville ta sig en munsbit av oss. Det visste till att knäppa igen klädsel, rolla på MYGGA och dra över ett nät över huvudet för att Klara anstormningen. Ute i forsen var det lugnare, inte lika knottrikt, så dit vadade vi gärna ut. Forsen bjöd på spännande fiske och både Harr och Öring kalasade glatt på våra flugimitationer.

Över hängbron i full myggmundering

En fin Harr

Tobias fixar med linan efter ett hugg

Det mulna vädret som hängt över oss sedan vi landade tidigare på morgonkvisten var plötsligt som bortblåst, och med den bortblåsningen kom knotten än mer på alvvar. När det var dags för middag bestående av en varsin påse torrmat gick det knappt att få in skeden under myggnätet och in i munnen utan att de fick smaka på våra kinder.

Vännen tar kaffepaus just när molnen glider isär

Dricka sig otörstig direkt ur bäcken med träkåsa, jo jag tackar!

Middag med myggor påväg in

Himlen spricker upp och myggarmadorna leker Kamikaze

Det var i denna stund, när himlen sprack upp och de första solstrålarna tittade fram genom molnen, som lugnet lade sig och jag plötsligt kunde se och ta in vart jag befann mig, hur fantastiskt lycklig jag kände mig, att stå just på den plats där jag befann mig. Blommor, älven, vännen... allt togs in och satte en stämpel för livet i hjärtats dagbok.

Solen bränner sin underbara känsla i hjärtat

Blomstrande fjäll

Klockan passerade midnatt i midnattssolens land innan vi satte av hemåt igen. Vi vandrade över den karga ljungheden, gick över hängbron mot båten. Precis vid stället där vi dragit upp Fröken NR: 17 forsade vattnet ur älven och ner i älven som vi precis fiskat i. Jag ropade till Tobias att jag bara skulle prova ett par kast. Redan i det första kastet högg en öring på min fluga och jag drillade in fisken. Storleken var perfekt för en person att äta, så jag behöll den. Jag kastade ut flugan lite på måfå igen och det small till igen, en lika fin öring satt på kroken, denna skulle Tobias få på sin tallrik.

Ljungklädd vandringsväg

Alltid spännande med hängbroar

Resan tillbaka i båten var glädjefylld, solen låg och doppade sig med fjällen i förgrund. Midnattsolen gjorde sig påmind. Väl tillbaka på Campen rensades de två öringarna som sedan försiktigt gled ner i en rikligt smörad stekpanna. Ljudet och doften av den, på gasspis smörstekta, öringen tog över stugan. Vilken njutning det var att äta denna timme gamla fångst presenterad på en knäckemacka.

Två öringar på trappen till stuga nr 11, dags för pannan

Ordentligt smörstekta med Citronpeppar

Öringar och doftande vadarbyxor.

Smörstekt öring på knäckemacka

01.30 var vi mätta och belåtna, vi uträttade"kvällspinken", det sista som slog mig var att solen nu hade vänt och var påväg upp mellan stugorna utan att någonsin gömt sig, snart dags för ytterligare en fiskedag men först ett par timmars sömn.

Solen vänder uppåt efter att försiktigt smekt moder jord, GOD NATT!

Lycka är stunder av insikt!

Dag 2 på äventyret kommer snart här på bloggen.

Bästa sättet att INTE missa nya inlägg i bloggen är att prenumerera på vårt nyhetsbrev, då får du den senaste informationen och uppdateringarna till din mailbox före andra. Klicka HÄR om du vill gå med i vårt nyhetsbrev.

💕Låt alltid hjärtat vara med i dina äventyr💕

Joakim Gellner

🍀Outdoor_Jocke🍀

The Outdoor Four